– och varför det finns alternativ, om viljan finns

De svenska elpriserna den 28 januari 2026 visar något som inte längre går att bortförklara.

Det är inte längre så att södra Sverige sticker ut.
Det är inte längre “ett extremdygn”.
Det är inte längre kopplat till lokal brist.

Hela Sverige ligger högt – samtidigt.

När SE1, SE2, SE3 och SE4 rör sig i stort sett tillsammans, då är det inte ett regionalt problem.
Det är ett systemproblem.

Vad är det som faktiskt har gått fel?

Det som ofta hörs i debatten är förenklade förklaringar:

– “Det blåser för lite”
– “Det är för kallt”
– “Det är kärnkraftens fel”
– “Det är marknaden”

Alla dessa innehåller små delar av sanningen, men missar helheten.

Det verkliga felet är detta:

👉 Prissättningen har kopplats loss från verklig produktion och verklig konsumtion i Sverige.

I dagens EU-modell fungerar elmarknaden så här:

• El handlas över nationsgränser

• Priset sätts enligt marginalprincipen

• Det dyraste kraftslag som krävs för att täcka efterfrågan i hela det sammankopplade området sätter priset för alla

Det betyder i praktiken:

• Svensk vattenkraft

• Svensk kärnkraft

• Svensk vindkraft

…säljs till samma pris som kontinental gasproduktion, även om gasen inte används i Sverige.

Resultat:

Sverige har el – men vi har tappat kontrollen över priset.

Varför slår detta nu – och överallt?

Det är här många tror att svaret bara är “nedlagd kärnkraft”.
Det är en del, men långt ifrån hela bilden.

Tre strukturella saker samverkar:

Marginalprissättning på kontinentnivå

Marginalprissättning fungerar bra i lokala marknader.
Den fungerar dåligt i politiskt sammankopplade megamarknader.

I EU:s modell gäller:

• Ett underskott i ett land påverkar alla

• Ett dyrt kraftslag i ett område smittar hela systemet

• Stabil och billig produktion får inget värde i sig

Det finns ingen mekanism som säger:

“Den här elen är billig att producera – därför ska den vara billig att använda.”

Sammankoppling utan produktionsansvar

EU har varit extremt tydligt med rättigheter, men otydligt med skyldigheter.

Man kräver:

• Sammankopplade nät

• Öppna marknader

• Fri export

Men man kräver inte:

• Tillräcklig egen produktion

• Baskraft

• Robust reservkapacitet

Det innebär att:

• Länder som inte investerat i elproduktion

• Länder som monterat ned stabil kraft

• Länder som är beroende av gas

…kan ändå delta fullt ut i marknaden.

👉 Kostnaden för detta hamnar inte hos staten, utan hos konsumenten.

Konsumenten är systemets stötdämpare

I dagens system gäller:

• Staten får moms, skatt och avgifter

• Producenter får betalt enligt toppnivåer

• Elhandlare har låg risk

• Hushåll och företag tar volatiliteten

Det finns ingen övre gräns.
Ingen automatisk skyddsmekanism.
Ingen nationell prioritering vid extrema priser.

Det är därför vi ser priser som är:

• Orimliga

• Oförutsägbara

• Skadliga för hushåll och småföretag

Finns det alternativ – eller är detta “oundvikligt”?

Här kommer den viktigaste delen, särskilt i ett valår.

👉 Det finns alternativ.
👉 De är kända.
👉 De används redan – bara inte här.

Det som saknas är politisk vilja, inte tekniska lösningar.

✅ Modell 1: Nordisk elzon (regional suveränitet)

De nordiska länderna har:

• Liknande produktionsmix

• Hög tillgång på stabil kraft

• Lång historik av samarbete

En nordisk elzon skulle innebära:

• Gemensam prissättning inom Norden

• Export till kontinenten till separat pris

• Mindre påverkan från gasmarknaden

Detta bryter inte mot fri handel –
men kräver att Norden uppträder som block, inte som enskilda lydstater.

✅ Modell 2: Tvåmarknadsmodell (inhemsk + export)

En modell som nu diskuteras i flera EU-länder:

• Marknad A: El för inhemsk försörjning

• Marknad B: El för export

Det betyder:

• Svenska hushåll och företag betalar pris baserat på svensk produktion

• Exportpriset får spegla kontinentens efterfrågan

Detta:

• Skyddar konsumenter

• Behåller exportintäkter

• Återkopplar pris till verklighet

✅ Modell 3: Kapacitetsmarknad (betala för tillgänglighet)

Idag betalas el endast när den produceras.

I en kapacitetsmarknad betalas även:

• För att kraft finns redo

• För reserv

• För stabilitet

Detta gör att:

• Kärnkraft

• Vattenkraft

• Strategiska reserver

…får ett värde även när priserna är låga.

Detta används redan i:

• Storbritannien

• Frankrike

• USA

El är i dag det enda kritiska systemet som saknar denna logik.

Detta är ett politiskt val.

Elpriserna i dag är inte resultatet av väder eller tillfälligheter.
De är resultatet av ett regelverk – skapat av politiska beslut.

I ett valår borde därför frågan inte vara
“vad tycker vi om priset just nu?”,
utan vilket system politiken faktiskt accepterar att svenska hushåll och företag ska leva med framöver.

Sverige och Norden har tagit ansvar:
investerat i produktion, byggt stabilitet och tänkt långsiktigt.

Att då låta svenska konsumenter fullt ut betala kostnaden för ett europeiskt system, där andra länder inte gjort samma arbete, är ett politiskt val – inte en nödvändighet.

• Alternativ finns.
• Lösningar finns.

Det som saknas är viljan att sätta den egna befolkningens intressen först.

I ett fungerande demokratiskt samhälle måste det vara rimligt att kräva att politiker arbetar aktivt med frågor som direkt påverkar människors ekonomi –
särskilt när statskassan inte är den som betalar priset.