De senaste månaderna har många elnätsbolag ändrat sina prismodeller.
Istället för tydliga avgifter per kWh går man nu över till mer effektbaserade avgifter – alltså hur hög toppförbrukning du har.

Problemet är enkelt:
👉 Det är nästan omöjligt för vanliga kunder att förstå hur kostnaden faktiskt räknas ut.

Ingen standard – varje bolag gör som de vill

Idag finns ingen nationell modell för hur nätavgifter ska beräknas.
Varje nätbolag skapar sin egen formel, ofta baserad på:

• Fast avgift

• Effektavgift (kW-toppar)

• Rörlig överföringskostnad

Resultatet blir att:

• Två likadana hushåll kan få helt olika kostnad

• Fakturor blir svåra att kontrollera

• Kunder kan inte jämföra bolag på ett rättvist sätt

Bristande insyn – EI får inte verkliga siffror

Energimarknadsinspektionen (EI) ska granska nätbolagen.
Men i praktiken bygger systemet på ett EU-styrt regelverk där rapporteringen främst sker via sammanställningar, årsrapporter och företagens egna inrapporterade uppgifter.

Det är alltså inte rådata från verkliga hushåll som granskas, utan redan bearbetade siffror.

👉 Här har EI valt den enkla vägen – att acceptera återrapportering istället för faktisk insyn.

Vad som saknas i praktiken

Idag finns:

❌ Ingen öppen databas
❌ Ingen detaljerad kundstatistik
❌ Ingen möjlighet att se verkliga exempel
❌ Ingen realtidsuppföljning
❌ Ingen standard för jämförelse mellan bolag

Det betyder i klartext:
Systemet bygger mer på förtroende än faktisk kontroll.

Ett konkret exempel

Om man tar ett vanligt hushåll med:

20A huvudsäkring
Årsförbrukning: 20 000 kWh
Normal dygnsprofil

👉 Då borde alla nätbolag kunna visa exakt statistik:

genomsnittlig effekt
effekttoppar
hur prismodellen slår ekonomiskt
jämförelsetal mot andra bolag

Detta borde vara självklart.

Men istället får man:

bortförklaringar
hänvisningar till ”olika modeller”
ingen konkret jämförelse
inga riktiga siffror

Det absurda i systemet

Vi har idag:

✅ Nationell standard för års­förbrukning
✅ Statistik på kWh per hushåll
✅ Klassning av bostäder

Men vi saknar:

❌ Standard för hur hushåll förbrukar el över tid
❌ Gemensam modell för effekt
❌ Jämförbara siffror

Detta är helt bakvänt.

Min poäng

Om det finns en standard för hur mycket el ett hushåll använder per år,
då borde det vara lika självklart att ha en standard för hur ett hushåll förbrukar el över tid.

Det är först då:

1. matematiken blir rätt
2. modeller kan jämföras
3. konsumenter kan reagera

För det är exakt det som saknas idag

Konsumenter ska kunna känna:
“Det här kan inte stämma mot min elräkning”

Men idag:

finns inget att jämföra med
inga referensvärden
inga öppna siffror
ingen transparens

Och utan det
kan ingen ifrågasätta systemet.

Konsekvensen drabbar hushållen

Det är inte fel att elnät kostar pengar.
Men det är fel när:

• Ingen kan förklara fakturan

• Modeller ändras utan tydlig information

• Kostnaden inte går att förutse

• Myndighetstillsynen saknar skärpa

Min ståndpunkt

Personligen accepterar jag att elnät måste finansieras.
Men jag accepterar inte ett system där:

• kunden inte förstår

• jämförelse är omöjlig

• insyn saknas

• ansvaret är otydligt

Transparens borde vara ett krav – inte ett önskemål.

Den obekväma sanningen

I slutändan är det bara Energimarknadsinspektionen (EI) som har den verkliga makten.
EI kan:

• sätta krav

• införa standarder

• tvinga fram transparens

• kräva jämförbar statistik

Allt detta ligger redan inom deras mandat.

Så den verkliga frågan är inte om det går.
Den är:

Varför gör man det inte?

När myndigheten väljer passivitet
får nätbolagen fritt spelrum.
Och det är hushållen som betalar priset.

Så här hade ett styrdokument kunnat se ut

Ett exempel på ett helt rimligt krav från EI:

”Alla elnätsbolag ska redovisa standardiserad kundstatistik enligt följande modell:”

• Hushållstyp: Villa

• Huvudsäkring: 20A

• Årsförbrukning: 20 000 kWh

För detta hushåll ska bolagen vara skyldiga att redovisa:

• Genomsnittlig effekt per dygn

• Högsta effekttoppar per månad

• Hur prismodellen slår i kronor

• Jämförelse mot rikssnitt

• Prognos: hur förändrat beteende påverkar kostnaden

Allt detta ska:

• vara offentligt

• vara jämförbart

• publiceras i öppen databas

• uppdateras löpande

Det här är ingen raketforskning

Vi har redan:

• smarta elmätare

• timdata

• effektmätning

• automatiserade system

Det finns inga tekniska hinder.
Bara brist på vilja.

Slutsats

När myndigheten har verktygen, men väljer att inte använda dem – då är det inte längre ett systemfel.

Då är det ett politiskt val.

Och tills det förändras
kommer konsumenterna fortsätta:

• famla i mörker

• få oförklarliga fakturor

• sakna möjlighet att protestera

Transparens är inget privilegium.
Det är en rättighet.